Sökresultat

Skolgårdar är en underutnyttjad resurs som borde användas aktivt som ett svar på den pågående krisen för klimatet och den biologiska mångfalden, och för att stärka barns hälsa och lärande. Det menar tjugo forskare och pedagoger som i en ny kunskapssammanställning listar enkla åtgärder för att göra skolgårdar grönare – och samtidigt uppnå flera vinster för både klimatanpassning och artrikedom. Det

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/battre-halsa-bara-en-av-fordelarna-med-gronare-skolgard - 2025-10-25

Har du märkt att forskares svar på frågor om en särskild extremväderhändelse beror på klimatförändringen eller inte brukar lyda något i stil med “Det passar in i mönstret, men vi kan inte säga med säkerhet att just denna händelse blivit värre på grund av klimatförändringarna”? Väderattribution är ett nytt fenomen som håller på att ändra på detta. Klimatforskare Wilhelm May på Lunds universitet hjä

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vaderattribution-klimatforskare-wilhelm-may-ger-oss-koll-pa-begreppet - 2025-10-25

Den svenska skogen kan spela en betydligt större roll för att nå klimatmålen. Det säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet. Störst nytta för klimatet gör skogen om man förstärker den som kolsänka, och använder den träråvara som tas ut för en annan produktmix än idag, konstaterar han i en ny kunskapssammanställning. I en ny syntes, ”Skogens klimatnytta 2.0 – Klimatoms

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/den-svenska-skogen-kan-gora-mycket-storre-nytta-klimatet - 2025-10-25

En av de största utmaningarna globalt är att förse världens befolkning med mat på ett hållbart sätt. Ekologisk odling är en möjlighet, men baksidan är att den ger sämre skördar än konventionell odling. Studier ledda från Lunds universitet visar nu att skördeskillnaden mellan ekologisk och konventionell odling är mindre än man tidigare trott, men ändå klart mindre än för konventionell odling. Genom

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/potential-storre-skordar-fran-ekoodlingar - 2025-10-25

Det tar lång tid, upp till flera decennier, innan fördelarna med ekologisk odling slår igenom fullt ut på mark som tidigare brukats konventionellt, visar en ny studie från Lunds universitet. Efter trettio år hade växtarterna runtomkring den odlade grödan fördubblats på gårdar med ekologisk odling jämfört med på konventionella gårdar. Det är välkänt att ekologiskt jordbruk gynnar biologisk mångfald

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ekologiskt-odlade-falt-fick-fordubblad-vaxtartrikedom-men-forst-efter-lang-tid - 2025-10-25

En ny studie från Lunds universitet visar att skogar som har förstörts av bränder fortsätter att avge koldioxid långt efter att lågorna har slocknat. Enligt de nya beräkningarna kan det ta över 40 år innan all den koldioxid som frigjordes på grund av skogsbranden i Sverige 2018 har bundits av ny skog igen. Forskningsresultaten gäller den boreala skogen som sträcker sig över det norra halvklotet fr

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/skogar-som-forstorts-av-brander-slapper-ut-koldioxid-langt-efter-att-lagorna-slackts - 2025-10-25

Inkomst- och utbildningsnivån i uppväxtmiljön är det som avgör barns relation till naturen, och inte om barnen bor i stan eller på landet. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Resultatet går emot föreställningen att en uppväxt på landet per automatik ökar naturkontakten, samtidigt som studien visar att natur inpå knuten gynnar barns välmående. Det finns en generell oro för att människor

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/socioekonomi-formar-barns-relation-till-naturen-oavsett-var-de-bor - 2025-10-25

2022 fick världens länder ett ”Parisavtal för naturen”, det så kallade Kunming-Montréal-ramverket som förhandlades fram under toppmötet COP15 i Kanada. Nu är det snart dags för uppföljarmötet, COP16 i Cala i Colombia. Var befinner sig Sverige inför det och vilka policyprocesser pågår kring implementering av ramverket? Och var kommer forskningen in i det hela? Vi ställde några frågor till tjänstemä

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/spaningar-infor-cop16-i-colombia - 2025-10-25

I den colombianska regnskogen breder boskapsskötseln ut sig och leder till skogsbränder och avskogning. Det hotar både miljö, klimat och urbefolkning i Amazonas. Effektivare användning av befintlig betesmark och alternativa försörjningsmöjligheter är några faktorer som krävs för att regnskogen ska skyddas, visar en ny avhandling av Jesica López. Den colombianska regnskogen är en del av Amazonas oc

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ny-avhandling-lyfter-fram-hallbara-losningar-att-skydda-amazonas-regnskog - 2025-10-25

Vätgas förväntas spela en viktig roll i övergången till ett klimatneutralt samhälle. Även om vätgas inte är en växthusgas med direkt inverkan på klimatet, så finns det stora kunskapsluckor kring dess indirekta miljö- och klimatpåverkan. Det Horizon Europe-finansierade forskningsprojektet HYway syftar till att fylla igen dessa kunskapsluckor. Vi har pratat med David Wårlind från Lunds universitet s

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/nytt-projekt-fyller-kunskapsluckor-om-vatgasutslappens-inverkan-pa-klimatet - 2025-10-25

❔ Vem är bäst lämpad för medlings- och förhandlingsinsatser för att stoppa den ryska invasionen av Ukraina? ❔ När bör sådana diplomatiska ansträngningar inledas? ❔ Hur bör processerna för fredssamtal utformas? Detta är några av de frågor som undersöks i en ny artikel av Isabel Bramsen från vår institution och Isak Svensson från Uppsala universitetI studien undersöks dynamiken i de inledande fredss

https://www.svet.lu.se/artikel/fredssamtal-i-kriget-mellan-ryssland-och-ukraina-nar-vem-och-hur - 2025-10-25

I en ny open-access-artikel publicerad i Review of International Studies undersöker Jakob Skovgaard hur Internationella valutafonden (IMF) har integrerat klimatrelaterade risker i sin övervakning av staters ekonomi och policy. Denna integration innebär att klimatfrågor omdefinieras som ekonomiska frågor och att länders åtgärder bedöms utifrån: Fysiska risker kopplade till klimatförändringar, Omstä

https://www.svet.lu.se/artikel/jakob-skovgaard-om-hur-imf-hanterar-klimatforandringar - 2025-10-25

Docenterna Julie Hassing Nielsens och Augustín Goenagas resultat tyder på att exponering för de ekonomiska kostnaderna för pandemistrategier inte bara var förknippad med en mer kritisk syn på folkhälsoåtgärder, utan att det också gjorde medborgare mer benägna att se dem som kränkningar av demokratiska rättigheter. Populärvetenskaplig sammanfattningFöretagare i Danmark som upplevde en strikt nedstä

https://www.svet.lu.se/artikel/danska-foretagare-mer-kritiska-till-demokratiska-institutioner-deras-svenska-motsvarigheter-under - 2025-10-25

Den 27 januari, Förintelsens minnesdag, är en viktig dag för att hedra minnet av de miljontals människor som föll offer för nazismens folkmord. Minnesdagen är också en möjlighet att sprida kunskap om Förintelsen. Annika Björkdahl och Johanna Mannergren forskar om kvinnors upplevelser i koncentrationslägret Ravensbrück inom projektet ”Kvinnor och Förintelsen: En analys av vittnesmål i Ravensbrück-a

https://www.svet.lu.se/artikel/vikten-av-forskning-om-forintelsen - 2025-10-25

Läs artikeln här: https://theconversation.com/donald-trumps-suggestion-of-clearing-out-gaza-adds-another-risk-to-an-already-fragile-ceasefire-248334Karin Aggestams hemsida: https://www.svet.lu.se/karin-aggestam

https://www.svet.lu.se/artikel/ny-artikel-i-conversation-av-karin-aggestam-om-den-brackliga-vapenvilan-i-gaza-och-framtida - 2025-10-25

De politiska partierna i Västeuropa är mer lyhörda för väljarna än man kan tro. I sju viktiga politiska frågor fann Ibenskas och Polk att partierna justerar sina ståndpunkter för att bättre matcha den allmänna opinionen. Med hjälp av data från Chapel Hill Expert Surveys, European Social Survey och European Election Study visar studien att partierna lyssnar både på sina kärnanhängare och på den bre

https://www.svet.lu.se/artikel/lyssnar-de-politiska-partierna-i-vasteuropa-pa-sina-valjare - 2025-10-25

Hur bör Rysslands krig mot Ukraina omforma vårt sätt att undervisa i internationella relationer (IR) och EU-studier? I en banbrytande ny artikel argumenterar professor Ian Manners för att Ukraina fungerar som ett mikrokosmos av ett större paradigmskifte – ett som rör sig bortom traditionella IR-ramar för att omfamna planetarisk politik. Publicerad som huvudartikel i ett specialnummer av Journal of

https://www.svet.lu.se/artikel/omprova-internationella-relationer-rysslands-krig-mot-ukraina-och-overgangen-till-planetarisk - 2025-10-25

Artikeln undersöker hur medborgarskapsindustrin legitimerar sin roll som länk mellan stater som erbjuder medborgarskap mot investeringar och ekonomiska eliter som vill skaffa sig fler medborgarskap. För att studera detta används organisationsteori och begrepp kring legitimering i internationella relationer. Artikeln identifierar praktiker som är centrala i företagens legitimering gentemot omvärlde

https://www.svet.lu.se/artikel/magdalena-bexell-om-medborgarskapsindustrin - 2025-10-25

Maysam Behravesh har framgångsrikt försvarat sin avhandling med titeln "Political Psychology of Revisionist Behavior in World Politics: State Subjectivity, Ontological (In)Security, and Iranian Foreign Policy". Gratulerar doktor Maysam! AbstractDriven by a core curiosity about the political psychology of change and change-seeking as opposed to continuity and status quo-keeping in world politics, t

https://www.svet.lu.se/artikel/maysam-behravesh-har-framgangsrikt-forsvarat-sin-avhandling - 2025-10-25

Professor Ian Manners har fått ett sabbatsstipendium från Riksbankens Jubileumsfond för att tillbringa 2025 med att arbeta vid University of Bristol med att färdigställa en bok om The European Union's Normative Power in Planetary Politics. I forskningsboken analyseras EU:s relationer med resten av planeten från slutet av det kalla kriget 1990 till slutet av sabbatsåret 2025.Fokus ligger på fem omr

https://www.svet.lu.se/artikel/professor-manners-far-riksbankens-jubileumsfond-sabbatsar-att-skriva-bok-om-european-unions - 2025-10-25